Grön Ungdom vill införa jämlikhetsdata

Grön Ungdom vill införa jämlikhetsdata

Grön Ungdom beslutade på riksårsmötet 2020 att verka för införandet av jämlikhetsdata i Sverige. Här svarar vi på några av de vanligaste frågorna:

Vad är jämlikhetsdata?
Jämlikhetsdata är statistik över diskriminering. Det används för att upptäcka och mäta strukturella skillnader mellan människor på en övergripande nivå. FN har kritiserat Sverige för vår avsaknad av statistik utifrån etnicitet, hudfärg eller andra indikationer på mångfald. Utan sådan data är det svårare att upptäcka strukturer, diskriminering och hinder för ett jämlikt samhälle. Enligt FN, EU-kommissionen och Diskrimineringsombudsmannen behöver det finnas just statistisk för att det ska gå att genomföra ett effektivt antidiskrimineringsarbete. Genom att använda jämlikhetsdata som metod kan vi som samhälle synliggöra ojämlika förhållanden och därefter arbeta för att motverka dem. 

Vill Grön Ungdom registrera människors religion och etnicitet?
Nej. Jämlikhetsdata och registrering är inte samma sak. De skiljer sig faktiskt väldigt mycket åt, eftersom jämlikhetsdata bygger på anonymitet och självidentifikation.

Anonymitet innebär att det inte går att identifiera en individ utifrån vad den svarar i enkäter som samlar jämlikhetsdata. Alla svar anonymiseras och för små grupper, där det annars skulle finnas möjlighet att räkna ut vem eller vilka det kan handla om, tas bort ur statistiken. 

Självidentifikation innebär att du själv får definiera huruvida du tillhör en grupp eller inte. Det gör att intersektionella perspektiv (hur diskriminering kan se olika ut beroende på hur kön, hudfärg, etnicitet osv samverkar) bättre tas tillvara på. Det gör också att det är individens upplevelse av diskriminering som står i fokus – inte hur majoritetssamhället förhåller sig till den.

Varför behövs jämlikhetsdata?
Vi behöver jämlikhetsdata eftersom vi idag inte har någon statistik över hur diskrimineringsgrunder som hudfärg, etnicitet, religion, könsuttryck, könstillhörighet eller funktionsvariationer drabbar de som som utsätts. Vi vet att diskriminering förekommer, men vi kan inte mäta i vilken omfattning eller hur det påverkar människor på strukturell nivå. Det vill vi förändra. På samma sätt som vi vet att kvinnor inte har samma förutsättningar som män vill vi ha fakta om hur andra diskrimineringsgrunder påverkar exempelvis anställningsbarhet, tillgång till bostad och jämlik hälso- och sjukvård. 

Vi kan bara förändra det vi vet existerar. Om vi kartlägger diskrimineringen kommer vi också kunna motverka den.