Stoppa sexualiseringen av det offentliga rummet

Att kraven från reklam och media påverkar människor och kan bidra till att ge dem försämrat självförtroende är ett väldokumenterat faktum. I tonårsstadiet när man fortfarande håller på att finna sin egen identitet kan kraven utifrån lätt ta en mycket stor plats i ens liv. Idag är ett stort antal unga deprimerade, många unga flickor har ätstörningar och kraven att ha det rätta utseendet och de rätta kläderna blir allt påtagligare. Det går inte att bortse att dessa är stora strukturella samhällsproblem, som bland annat bottnar i sexualiseringen av vårt offentliga rum.

Vad är problemet?

Sexualiseringen av det offentliga rummet diskuteras allt mer. I våras anordnade regeringen en hearing om frågan och den statliga kampanjen ”Flicka” har behandlat sexualiseringen av det offentliga rummet ur unga tjejers perspektiv. Statsminister Göran Persson är den senaste som fått upp ögonen för problemet. Hans slutsats är att sexualiseringen av det offentliga rummet skall förbjudas, och vi i Grön Ungdom håller med om att behovet av någon form av lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam finns. Dock tror vi att det är ännu viktigare att ge unga människor redskap att hantera och kritiskt ifrågasätta alla de stereotypa och sexualiserade bilder vi matas med dagligen. Att tro att man blir av med problemet för att man förbjuder symptomen är naivt. Det är ett faktum att sexualisering säljer, att det är något som efterfrågas av unga människor och man måste fråga sig varför det är så.

Vi i Grön Ungdom är absolut inte sexualfientliga, inte heller har vi något emot att man visualiserar sexualitet. Problemet uppkommer först när man inte ges möjlighet att värja sig mot sexualiserade bilder eller bilder av kränkande karaktär. Det är av central betydelse att varje individ ges möjligheten till ett aktivt val. Idag är det väldigt viktigt för många unga tjejer att uppnå det som anses vara ”normalt”, oavsett om man pratar om vikt, sexualitet eller vilka kläder man köper. Tyvärr så är det i det offentliga rummet som det ”normala” bestäms.

Reklamen och medierna skapar ett behov hos unga att uppnå just den identitet de försöker sälja. Detta gör de genom att anspela på människors rädslor och känslor av otillräcklighet. Budskapet blir: Om du köper den här produkten blir du mycket mer attraktiv. Parollen ”Du duger som du är” är långt borta. Fotomodellerna i reklamen väger i genomsnitt 23 procent mindre än en vanlig kvinna och får sin kropp ofta kraftigt retuscherat, något som skapar ett nästintill ouppnåeligt utseendeideal.

Det faktum att det nästan enbart finns en bild av hur man bör bete sig som kablas ut i det offentlighet rummet är ett stort problem. Idag måste man själv uppsöka det som inte är sexualiserat och stereotypt istället för tvärtom. Frågan för det här PM:et blir då hur man ska få bukt med problemen och skapa ett samhälle där bilderna i det offentliga rummet inte motverkar jämställdhet.

Vad är sexualisering och vad är det offentliga rummet?

Innan frågan om sexualiseringen av det offentliga rummet behandlas är det viktigt att begreppens betydelse utreds. Vi anser att det offentliga rummet innefattar de bilder som man som samhällsmedborgare saknar möjlighet att tacka nej till att se. Alltså bilder som man tvingas se varje dag när man går igenom stan. Reklam och även tidningarnas löpsedlar (reklam för tidningarnas innehåll) är typexempel på detta.

Sexualisering bör inte kopplas samman med sex och nakenhet. Det är snarare så att sexualisering handlar om könsdiskriminerande bilder där människor, främst kvinnor, lyfts fram på ett stereotypt, objektifierande och kränkande sätt. Varje år inför badsäsongen görs reklam för badkläder. Både Stadium och Åhléns visade i år prov på detta. Anledningen till att vi anser att Stadiums reklam inte är sexistisk är att kvinnorna i deras reklam och faktiskt är aktiva och gör saker. Kvinnorna i Åhléns reklam är däremot passiva skönhets- och sexobjekt som poserar i djungeln och lyfts fram enbart för sitt utseende. Det är bilder liknande de i Åhlénsreklamen som vi vill motverka.

Vägar till ett jämställt samhälle, fritt från sexualisering

Det finns många politiska åtgärder som måste genomföras för att få bukt med sexualiseringen av det offentliga rummet. En förändring är inte bara möjlig, utan fullständigt nödvändig. Att det ouppnåeliga utseendeidealet som lyfts fram i reklamen gör att allt fler tjejer får ätstörningar är oacceptabelt. Enligt barnombudsmannen blir dessutom många barn- och ungdomar stressade av kraven som finns i tidningar, i reklam och på tv. Flickor känner i högre grad än pojkar ett behov av att ha de rätta kläderna, samt ha perfekt kropp och utseende.

Vi anser att någon form av lagstiftning mot sexistisk reklam (tidningarnas löpsedlar inkluderat) ska införas. Länder som Norge och Island har redan infört en sådan lag och det är dags att även Sverige börjar inse behovet av att även gå lagstiftningsvägen för att få bukt mot sexismen inom reklamen. Uppdraget att granska och fälla sexistisk reklam bör ges till Konsumentverket, som även ska ha möjligheter att utge sanktioner till de företag som använt sig av könsdiskriminerande reklam.

Människors verklighetsuppfattning styrs i hög grad av medierna. Därför är ett jämställt medieutbud ett viktigt steg mot ett samhälle fritt från könsdiskriminering. I medierna idag porträtteras kvinnor i allmänhet som passiva skönhetsobjekt, medan män porträtteras som aktiva och som experter. Ett medel för att stoppa användandet av dessa stereotypa bilder är att låta medieföretagens jämställdhetsplaner även omfatta det redaktionella innehållet. För att målen i jämställdhetsplanerna ska kunna genomföras bör de som arbetar inom medie- och reklambranschen få en utbildning inom jämställdhetsområdet. Dessutom bör presstödet kunna användas som styrmekanism för att påverka medierna i en mer jämställd riktning. Tidningar som arbetar aktivt för att få ett mer jämställt utbud bör belönas, medan tidningar som gör motsatsen bör kunna få sänkt presstöd. Det främjar yttrandefriheten eftersom det bidrar till att kvinnor och män får komma till tals på lika villkor. Vi anser även att en större medial mångfald skulle gynna jämställdheten. Många små oberoende tidningar avviker från den könsstereotypa normen som finns inom massmedierna och därför bör presstödet omfördelas så att mer går till småtidningar och nystartade medier.

Sexualiseringen av det offentliga rummet är ett problem som drabbar alla människor i samhället, dock främst kvinnor och unga. Skolan är ett viktigt forum för att ge unga verktyg för att handskas med de sexualiserade bilderna som de möts av i samhället. Alla framtida lärare ska genomgå en jämställdhetsutbildning, som behandlar stereotypa bilder av vad det innebär att vara kvinna eller man, innan de utexamineras. Än viktigare är dock kanske att frågor om sexism, reklam och mediekritik återfinns som en naturlig del i elevernas skolutbildning. Unga behöver fler redskap för att genomskåda mediernas och reklamens förvrängda bilder. Därför vill vi att mediekunskap ska vara en självklar del av allas gymnasieutbildning (kan exempelvis vara en framträdande del av Samhällskunskap A) och att ett utbildningsmaterial kring kvinno- och mansbilder tas fram av exempelvis Skolverket eller JÄMO.

Inte att förglömma är att pornografi har fått en omfattande spridning bland unga. Alla skolor bör ha porrfilter på sina datorer.

Trots att mycket kan göras på parlamentariskt väg går det inte att förneka att det är omöjligt att lagstifta fram ett jämställt samhälle. Ett flertal utomparlamentariska organisationer gör varje dag ett ovärderligt opinionsbildningsarbete om sexism i reklam, feminism och media. Från statligt håll är det viktigt att vi ser till att dessa organisationer får ökade anslag för att bedriva sin verksamhet. Det är främst genom utomparlamentariskt arbete som vi kan uppnå den nödvändiga medvetandeförändringen bland folk i gemen, som krävs för att ett jämställt samhälle ska bli möjligt.

Vi vill:

· Öka anslagen till organisationer som arbetar med frågor som rör sexualiseringen av det offentliga rummet
· Gynna spridningen av små oberoende medier, genom att till exempel omfördela presstödet så att mer går till småtidningar och nystartade medier
· Att de som arbetar inom medie- och reklambranschen ska få en jämställdhetsutbildning
· Låta medieföretagens jämställdhetsplaner även innefatta redaktionellt innehåll
· Att mediekunskap ska ingå som en naturlig del av allas gymnasieutbildning
· Att alla framtida lärare ska genomgå en jämställdhetsutbildning innan de utexamineras
· Att alla skolor ska ha porrfilter på sina datorer
· Att regeringen ser till att ett utbildningsmaterial till skolor kring kvinno- och mansbilder tas fram
· Lagstifta mot könsdiskriminerande reklam
· Låta konsumentverket få uppdraget att granska och fälla sexistisk reklam, samt ge dem möjligheten att utge sanktioner

Grön Ungdoms riksorganisation
Almedalen 5 juli 2006

Författare: Alexander Chamberland, språkrör Grön Ungdom, och Anneli Rannamaa, förbundssekreterare Grön Ungdom