Zaida Catalán var aktivist, jurist, tidigare språkrör för Grön Ungdom och internationell expert på mänskliga rättigheter och kvinnorättsfrågor. I samband med Zaidas födelsedag, den 6 oktober, delar Grön Ungdom ut Zaida Catalán-priset i hennes ära.
Den som mottar Zaida Catalán-priset är en person som:
- Står upp för mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter, djurs rättigheter eller arbetar emot miljöförstöring,
- genom sin handling visar på stort mod,
- genom sin handling visar på stor människokärlek,
- kämpar för en bättre och fredligare värld,
- inte använder våld som metod,
- handlar på ett sätt som juryn tror att Zaida Catalán skulle ha beundrat.
Juryn består av:
Gustav Fridolin, f.d. utbildningsminister och språkrör för Miljöpartiet och Grön Ungdom, bland annat tillsammans med Zaida
Anders Wallner, f.d. partisekreterare och vän till Zaida Catalán
Lina Ploug, f.d ordförande för ROKS och vän till Zaida Catalán
Grön Ungdoms språkrör
Motivering: År 2023 går priset till en person med ett övermänskligt mod och sällan skådat driv. Hennes meritlista är för lång för att sammanfattas, men genomgående har årets pristagare arbetat i Zaida Cataláns anda för att belysa världens orättvisor. Juryn är hedrad och kan meddela att årets pristagare är Magda Gad.
Gad har i flera decennier arbetat som journalist och krigskorrespondent. Medan andra bildar sin världsuppfattning från tryggheten i sina egna hem, har Magda bokstavligt talat stått på frontlinjen i otaliga konflikt- och krigszoner för att rapportera om det många vill blunda för.
I likhet med Zaida har Magda under många år arbetat i såväl Kongo som Afghanistan. Juryn anser att Magda är en mer än välförtjänt pristagare då hon precis som Zaida, satt sin egen säkerhet i andra hand för att undersöka brott mot kvinnor och de mänskliga rättigheterna. Exempelvis har Gad rapporterat från Kongo om konflikten om blodsmineraler samt om det utbredda våldet mot kvinnor och flickor.
I Afghanistan var hon den enda korrespondenten som inte evakuerades vid talibanernas övertagande av landet år 2021, utan stannade för att fortsätta sitt ovärderliga journalistiska arbete. Juryn tror verkligen att Zaida hade beundrat Magdas arbete för en fredligare och mer rättvis värld.
Motivering: År 2022 tilldelas priset en person med stort mod, driv och intelligens som står på barrikaderna i kampen mot sexuella övergrepp och kommersiell sexuell exploatering.
Juryn är stolta över att dela ut priset till Gabriella Kärnekull Wolfe. Under Metoo-hösten 2017 var hon med och startade uppropet #intedinhora som nu har vuxit sig till en förening. Föreningen erbjuder en gemenskap för utsatta och en plattform för desamma att göra sina röster hörda. De fungerar även som en kunskapskälla för myndigheter, verksamheter och media. Inte Din Hora fyller ett stort tomrum i den offentliga debatten där man tidigare annars bara har pratat om – inte med – de som faktiskt har erfarenhet av prostitution.
Gabriella Kärnekull Wolfe verkar i Zaida Calaláns anda genom att outtröttligt ta kampen för jämställdhet och mot kommersiell sexuell exploatering. Hon visar på stort mod och människokärlek när hon öppet delar med sig av sina egna erfarenheter för att på så sätt kunna hjälpa andra i liknande situationer.
I början av 2022 utsågs Gabriella till Sveriges första ombudsman mot kommersiell sexuell exploatering av barn. Hon har även tagit fram nya lagförslag som både kan förstärka och täppa till luckor som finns i den nuvarande lagstiftningen. I likhet med Zaida använder sig Gabriella av juridiken som ett viktigt verktyg i kampen för en bättre värld.
Juryn är enormt imponerade över allt Gabriella Kärnekull Wolfe har uträttat hittills och ser fram emot att följa hennes arbete framöver!
Motivering: Årets pristagare har visat mod, integritet och styrka i kampen mot våldsverkare i Sverige och världen. Hon föddes några år före Zaida, i en annan del av landet, men växte upp med närhet till naturen och valde, precis som Zaida, att kanalisera sitt engagemang genom juridiken och rättsprinciperna.
Linda verkar aldrig ha brytt sig om förväntningar och normer. Hon samlade tidigt distriktsmästare i styrkelyft, lastbilskörkort och flygcertifikat på sitt CV och gav sig ut i världen för att studera. Hon är jurist och civilekonom och sökte sig till Polismyndigheten för att arbeta mot organiserad brottslighet, ungefär samtidigt som Zaida var språkrör för Grön Ungdom. Idag är Linda chef för polisens underrättelseenhet.
Hon klev fram i ljuset i juni 2021 för att presentera den största polisiära insats som Sverige någonsin deltagit i. Polisen har, tack vare Lindas arbete, bland annat kunnat förhindra tio planerade mord och kunnat frihetsberöva flera hundra individer som ägnat sig åt grov organiserad brottslighet.
Juryn anser att Linda H. Staaf arbetar i Zaida Catalans anda genom att visa att när många pratar om problemen med organiserad brottslighet så gör hon något åt det. Linda inspirerar oss till att se världen som vårt arbetsfält och att arbeta mot anstiftarna av våldet. Linda har konstaterat att “i mansdominerade miljöer måste man vara stark” och att det vore fel att inte tala om den bristande jämställdhet både hennes egen arbetsplats och Sverige lider av. Hon har nämnt sin mamma och sin syster som inspirationskällor och förebilder. Linda har också varnat för de patriarkala strukturer som försöker ersätta samhällets lagar och regler, även i Sverige.
En av Zaidas många gärningar var att utbilda poliser i länder som Afghanistan, Palestina och Kongo-Kinshasa i att förhindra våld och sexuella övergrepp mot kvinnor. Vi tror att Zaida hade beundrat hur den svenska polischefen Linda H. Staaf visat att samhället kan ta kampen mot våldsverkare - genom starka rättsprinciper och internationellt samarbete.
Motivering: I år ges priset till någon vi verkligen tror att Zaida skulle ha beundrat. En pristagare som visar på mod genom att sprida kunskap kring sexuellt våld och att driva opinion. Med sitt starka engagemang för kvinnors och barns rättigheter är juryn hedrad över att dela ut årets pris till Nina Rung.
Nina Rung verkar i Zaidas anda genom att tvärvetenskapligt och outtröttligt arbeta mot övergrepp av utsatta, både i praktiken och genom opinionsbildning. Med kreativa grepp och alltid i samverkande med andra aktörer maximerar hon nyttan av sin röst och sin påverkan, nationellt och internationellt.
Nina är grundare av föreningen Huskurage som förebygger våld i hemmet genom att få fler att agera vid oro för hot, våld eller övergrepp i hemmet. I samband med årets pandemi har det visat sig väldigt tydligt hur kvinnor och barn som lever i karantän löper ökad risk för hot och våld i hemmet.
Arbetet för ett jämställt Sverige där individer lever fritt från våld och övergrepp är långt ifrån över, men med hjälp av Nina Rung lär sig allmänheten om hur en själv kan vara med och stoppa våldet. Det är en viktig nyckel för att uppnå ett jämställt samhälle. Vi i juryn anser att Nina Rung arbetar i Zaida Cataláns anda när hon kämpar för barns och kvinnors rättigheter genom att vara konstruktiv, framåtblickande och resultatinriktad även i de svåraste av situationer. Nina kämpar varje dag för medmänsklighet och kunskap, och på så vis bidrar hon till ett starkare samhälle.
Nina Rungs arbete för ett mer jämställt samhälle gör henne till en värdig pristagare av Zaida Catalán-priset.
Motivering: I år ges priset till någon som visat stor människokärlek och som kämpar för att alla ska ha rätt till sina rättigheter, oavsett vem du är och var du kommer ifrån. Med sitt starka engagemang för mänskliga rättigheter är vi hedrade över att ge priset till Dona Hariri.
Zaida fick höra av sin mamma att om hon ville förändra världen, så skulle hon bli jurist. Dona gjorde samma val, och som jurist har hon haft en tydlig inriktning mot mänskliga rättigheter och barnrätt. Hon är aktuell med boken "Fatta lagen" som vill tillgängliggöra juridiken för alla. När man kan sina rättigheter är man okrossbar. Juridik ska användas som ett demokratiskt verktyg, till för alla.
Dona arbetar folkbildande för att överbrygga glappet mellan rättssystemet och medborgare. Hon lyfter juridiken som ett demokratiskt verktyg istället för ett maktmedel och pratar om juristens roll som en viktig del av civilsamhället.
Dona har flera gånger startat projekt som förändrat människors liv. Hon har bland annat gett gratis juridisk vägledning till människor på Husby bibliotek, och under 2015 stod hon på Stockholm Centralstation i 220 dagar och gav juridiska råd till nyanlända.
Juryn anser att Dona Hariri arbetar i Zaida Cataláns anda genom att vara konstruktiv, framåtblickande och resultatinriktad även i de svåraste stunderna. Dona är en person som varje dag kämpar för medmänsklighet, kunskap och som bidrar till ett starkare samhälle.
Dona Hariris idoga förändringsarbete förtjänar allas uppskattning, och det gör henne till en värdig pristagare av Zaida Catalán-priset.
Motivering: Priset ges denna gång till någon som visat exceptionellt mod, och som aldrig begränsat kampen till sitt eget liv utan vidgat den till solidaritet med alla kvinnor i liknande situation. Till någon som belyser en extremt viktig och sorgligt nog aktuell fråga.
Juryn hedras av att ge priset till Maria Teresa Rivera. Efter ett missfall dömdes Maria Teresa till 40 års fängelse i hemlandet El Salvador, för abort och mord på barn. I fängelset höjde Maria Teresa rösten för kvinnors rättigheter, och hon kämpar än idag; för sina väninnor som fortfarande sitter fängslade och för alla som inte har tillgång till säkra och lagliga aborter.
Abort är förbjudet i El Salvador, och straffet är 2-8 års fängelse. Många kvinnor bedöms dock inte bara vara “skyldiga” till abort utan även till mord av närstående, vilket gör att den som gjort en illegal abort, eller som i Maria Teresas fall fått missfall, döms till mellan 30 och 40 års fängelse. I fängelset är diskriminering och hot vanligt förekommande. I El Salvador, liksom i alla länder utan fri abort, blir tillgång till abort en klassfråga där rika kan göra säkra aborter utomlands, och fattiga tvingas till farliga aborter eller döms till fängelse.
Maria Teresas dom ogiltigförklarades efter att hon suttit 4,5 år i fängelse. Men väl ute fortsatte trakasserierna, då hon blivit känd om abortaktivist. Åklagarna försökte ihärdigt överklaga Maria Teresas frikännande. Maria Teresa flydde till Sverige och beviljades asyl i mars 2017. I Sverige har hon fortsatt att kämpa för rätten till abort, både för att rädda sina tidigare medfångar men också genom att bland annat stötta irländska abortaktivister inför folkomröstningen om att skrota förbudet mot abort i grundlagen - en kamp som vanns i maj 2018. Vi är enormt imponerade över den beslutsamhet Maria Teresa visat, som trots sin mörka och svåra situation fortsätter kämpa målmedvetet för att steg för steg förbättra situationen för kvinnor i världen.
Maria Teresas fall sätter också ljus på att asyllagstifting ofta utgår från bilden av den politiskt aktive mannen, men missar kvinnorna som lever under stor fara på grund av förtryckande lagar i hemlandet. Förhoppningsvis kommer Maria Teresas fall även bli vägledande för en mer modern och feministisk syn på asylrätten, utöver aborträtten. Juryn är säker på att framstegen vi kommer se här inte hade kunnat bli verklighet utan modiga personer som Maria Teresa.