Höstterminen står för dörren. Snart kommer inte mindre än 450?000 studenter kliva in i föreläsningssalarna på universitet och högskolor – och de behövs. Svensk arbetsmarknad skriker efter lärare, barnmorskor, civilingenjörer, systemutvecklare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker.
Samtidigt mår studenter sämre än vad deras jämnåriga yrkesutövare gör. Psykisk ohälsa är den enskilt vanligaste orsaken till varför studenter söker sig till studenthälsan, rapporterar Folkhälsomyndigheten. Förekomsten av suicidtankar, oro, depression och ångest är högre bland studenter än bland deras jämnåriga med anställning. Stress och prestationskrav försämrar situationen för den som redan mår dåligt.
Psykisk ohälsa är ett strukturellt problem. Därför är det beklagligt att studenter inte erbjuds samma slags stöd som andra. Som student lever du på små ekonomiska marginaler. Många extrajobbar parallellt med studierna för att vardagen ska gå ihop. Faktum är att var tredje student med psykisk ohälsa vittnar om att deras ekonomiska situation helt eller delvis är orsaken till deras hälsobesvär, enligt CSN. Det kan handla om oro för att inte kunna betala räkningar eller stress över att behöva jobba och samtidigt lägga tillräcklig tid på studierna för att möta prestationskrav och ta till sig sin utbildning fullt ut.
Rätt till sjukersättning och a-kassa utgör en trygghet för den med anställning. Studenter lämnas ensamma i sin kamp mot psykisk ohälsa. Det är orimligt att studenter har 30 dagars karenstid innan sjukersättning betalas ut. De högt ställda kraven för sjukskrivning på deltid blir problematiska då alternativet, att helt avsluta studierna, innebär förlorad inkomst. Studenter är inte heller berättigade a-kassa efter examen, vilket gör att de kan tvingas ta anställningar under deras kvalifikationsnivå. Det är ett slöseri för både den enskilde individen och för svensk konkurrenskraft och arbetsmarknad.
Situationen på lärosätena har förbättrats, men är långt ifrån tillräcklig. Studenter likställs, med några få undantag, med arbetstagare i Arbetsmiljölagen. Det betyder att universitetet på samma sätt som arbetsplatsen ska vara en sund plats att verka i. I Högskoleförordningen framgår även att högskolor och universitet ska ge tillgång till vård som både främjar studenternas hälsa och förebygger ohälsa. Tyvärr är verkligheten på våra studieorter en annan.
En rapport från SACO visar att det finns en stor otydlighet i studenthälsans uppdrag, vilket leder till olika tolkningar på olika studieorter och i förlängningen till ojämlik tillgång till vård. Både politiken och lärosäten bör ta ett större ansvar över våra studenters välbefinnande.
Studenter ska ha rätt stöd att vara friska, men måste också ha råd att vara sjuka. Därför vill vi:
• Reformera de sociala trygghetssystemen vid studier, så att de liknar motsvarande system för lönearbete i så stor utsträckning som möjligt.
• Skapa en bättre koppling mellan lärosätena, studenthälsan och primärvården och ge mer resurser till uppföljande och förebyggande arbete.
• Att heltidsstudier likställs med heltidsarbete för rätt till sjukersättning från Försäkringskassan.
