- Flygplatsen är kraftigt subventionerad. Enligt avtalet med Stockholms stad betalar Swedavia bara 1 krona per år för flygplatsmarken. Samtidigt uppgår det egentliga markvärdet till uppemot 22 miljarder. Flygplatsen blir alltså kraftigt subventionerad varje år.
- Marken behövs för att lösa den akut bostadsbristen. I dag står över 750 000 personer i Stockholms bostadskö. Samtidigt skulle de ca 180 hektar mark som Bromma flygplats står på rymma uppemot 50 000 bostäder. Ska vi lösa bostadsbristen behövs flygplatsmarken.
- Trafiken kan enkelt flytta till Arlanda. Det behövs ingen utbyggnad av Arlanda för att hantera trafiken som flyger från Bromma idag. För 20 år sedan hanterade Arlanda mer trafik än idag – med en flygbana mindre. Då kan flygplatsen rimligen hantera Brommas trafik utan ännu en flygbana.
- Tidsvinsten är marginell. Arlanda ligger tre mil bort, och det tar ca 20 minuter från Stockholm central att nå båda flygplatserna med kollektivtrafik. Det behövs helt enkelt inte två flygplatser i samma stad.
- Ägaren vill inte ha flygplatsen. Enligt Swedavia är det inte “affärsmässigt motiverat” att fortsätta att driva Bromma flygplats. Det är helt enkelt inte lönsamt att ha kvar flygplatsen, något som en rapport visade redan 2016.
- Näringslivet vill inte ha flygplatsen. Stockholms Handelskammare, som företräder ca 2 000 företag i Stockholmsregionen, menar att en stängning av Bromma kan leda till samhällsvinster om 44 miljarder kronor.
- Flygbolagen vill inte ha flygplatsen. Flygbolaget BRA, som står för nästan all flygtrafik på Bromma, vill flytta till Arlanda. Bolagets ägare motiverade det med att “Vi borde ta död på myten om att utan Bromma överlever inte Sverige”. Grön Ungdom är benägna att hålla med.
- Flygandet minskade innan pandemin… Inrikesflyget nådde sin topp 2000 och har därefter minskat. År 2019 minskade resorna från Bromma flygplats med fyra procent jämfört med året innan.
- … och väntas fortsätta göra det framöver. Enligt Transportstyrelsen kommer det att dröja till åtminstone 2027 innan flygtrafiken kan återgå till samma nivåer som innan pandemin.
- Flyget är inte hållbart. Även flyg på biodrivmedel orsakar klimatskadliga så kallade “höghöjdseffekter”, och fastän det pågår en snabb utveckling inom elflyg är det långt kvar innan hela flygflottan kan elektrifieras. Till dess ska klimatmålen redan vara nådda.
